PLURA...

.... kommer dyka upp i nästa fanzine. Tecknad, ovetande om det själv. Nu blev ni allt sugna va? Tills vidare, håll till godo med nedastående Eldkvarncitat. Som ni anar pulserar en Plura-feber inte bara på redaktionen utan runt om hela huvudstaden, vill jag påstå. Det är mycket just nu, med hans matprogram, skandaler och otroligt tillfredsställande matrecensioner i en av gratistidningarna.

Jag lyssnade på Eldkvarn som femtonåring, mestadels för att någon kille jag gillade lite lyssnade på dem. Såklart suddades intresset för pojken ut men musiken, den lever ju kvar. Såhär ska långfredagen helst firas: med klyschor och quinoawok. För en sekund anade jag att husmanskostänglarna fällt x antal tårar över mig och mina övertramp men jag återfick lugnet rätt så fort då jag kom på att jag nyss duschat.

Och döden och ensamheten har ringt och bokat bord
och mellan väggarna i kyrkan ekar tusen år av ord
Och vi pratade i mörkret
jag sa "Älskling, säg vad du vill ha
glöm den allvarsamma leken, nu kommer jag tillbaks"

Och jag sätter mig i bilen
och röker en cigarett
Ja, ännu finns den sorten som inte gör allt rätt
Och min bror sitter brevid mig
som en vilsen Don Quijote
Med gitarren tätt intill sig
alltid redo för ett skott

Några snabba: jag funderar ofta över det faktum att människan har talat och uttryckt sig i tusentals år. Det får mig att känna mig mycket, mycket liten men samtidigt väldigt fri. Jag älskar att prata i mörker, det är enligt mig poetisk på en nästa nivå. De senaste dagarna har jag ägnat åt Hjalmars allvarsamma lek som jag fått låna av Maja Li, den är tämligen lätt att läsa men svår att släppa. Det där med relationer och hur man är beroende av varandra då man alltid vet hur mycket man kan ge men aldrig hur mycket man kan ta, det funderar jag mycket på. Cigaretter och hur de är ett konkret bevis på att "rätt" inte alltid är det man eftersträvar. En Don Quijote Härdelin med gitarr som skjuter höftskott, är fantastiskt bra att ha.

Klara