Bilden ovan är ett kollage. FENOMEN JAG ÄLSKAR

Fenomen: det står "bilden är ett kollage" under en bild i valfri tidning (enligt mig är det oftast kvällstidningar som ägnar sig åt kollagebygge).

Exempel: http://www.tv4.se/1.722276/2008/11/15/giftskandalen_pa_lidl

Jag uppskattar det här fenomenet OTROLIGT mycket. Tydligen finns det en lag som säger att kollagebiten måste förtydligas, vilket öppnar upp för hysteriskt roliga kombinationer bild/förtydligande.

Ofta är kollage rejält tilltagna, sällan tvivlar man på att det är hopfogning man ägnat sig åt för att lyfta fram en nyhet (tänk; Se&Hör luskar reda på att Paris Hilton opererat näsan. De klistrar på Mick Jaggers näsa med copy-paste i Paint och printar ut i tidningen. Då MÅSTE de skriva under: bilden är ett kollage). Det är roligt.

Varför? Jo, för att man enligt lag inte får lita på att ens medmänniskor förstår. Aldrig får man släpa på den förutfattade meningen att någon annan är med på några noter, oavsett hur tydliga dem är. Kanske ska man tatuera in "bilden är ett kollage" runt handleden för att ständigt påminnas om detta i vardagslivet. Jag, personligen, slänger ofta ur mig förtydliganden såsom "Det är ju ****** roligt" och "Jag är jätteglad". Troligen för att jag ibland finner det svårt att lita på min mimik när det kommer till starka känslor. Inget jag grämer mig över, gillar andra människor som säger "Det gör ont i min fot" istället för att gny och halta.

Tvärtom kan man också tro att bilder är kollage utan att de egentligen är det. Man tar för givet att man är med på noterna och så visar de sig inte ens vara skrivna. I dessa fall antar man sig veta vad som menas men egentligen menas ingenting. Jag fastnade i ett sådant tänk ikväll när jag återaktiverade mitt facebookkonto och snurrade runt bland vänner och bekanta i tre timmar. Då insåg jag hur tydlig min bild av mig själv ur andras ögon är. Som ni förstår av den meningen så är det en lögn, ett kollage. Jag klistrar ihop bekanta med en bild jag gjort upp. Ofta handlar inte detta om en bild utav de bekanta utan snarare om deras bild utav mig. Det här antar jag att jag borde gräma mig över. När jag snurrar runt ser jag inte 278 vänner och tänker på mig i relation till dem, jag ser 278 bilder utav mig ur deras ögon. Sätter dem i relation till mig och inte vice versa.

Det här är kanske något som växt fram p.g.a det här med att skapa olika alias och som skenat med Facebook i sulkyn, kanske är det bara jag som tänker såhär och skapat 278 Klara Suneson snarare än lagt till 278 vänner. Jag är ingen vän av exponering, just nu, men vill ändå börja anta att ingenting är kollage. Det är bra att inte förstå när saker är kollage, bättre än att ifrågasätta varenda bild man snavar över.



"En strandad val är inte alltid ett kollage"

Klara